Jag tänkte försöka mig på en uppdatering över vad som hänt på hästsidan. Vi börjar med en sorglig händelse. För några veckor sedan fick vi till vår stora sorg och saknad fått säga hejdå till världens raraste ponny Starlight.

För ett tag sedan hittade jag Starlight i hagen med tydliga fångsymptom. Fick in honom, ställde honom på box och satte honom på butta direkt. Starlight hade fång hos förra ägaren och hos oss för två somrar sedan så vi visste att det kanske inte skulle gå vägen om han skulle få det igen. Redan i vintras hade jag förvarnat barnen om detta. Starlight gick fortfarande i lösdriftshagen med mindre gräs och fick hö att äta men fick fång trots det. Vi har ingen hage  som är helt fri från gräs och det var lite gräs i denna men ändå för mycket denna regniga försommar. Gamla hästar som Starlight är ofta lite känsligare också.

Linnea blev jätteledsen när hon hörde att Starlight var dålig och gick genast ut och pysslade och pussade på honom (och grät en liten skvätt). Allt eftersom dagarna gick blev Starlight sämre och rörde sig mer och mer ovilligt trots medicinering. De sista dagarna vägrade han äta höet och jag fick hämta vattenhinken för att han skulle dricka. Dagen innan han lämnade oss var Linnea ute och klippte av en bit man och svans samtidigt som hon matade honom med morötter. Hon var så ledsen men såg också att Starlight blivit sämre. "Lova att ni tar bort honom i morgon mamma, lova", sa hon, medan tårarna trillade. Hon var med och fattade beslutet. Den natten sov hon emellan mig och Stefan.

Dagen efter gav hon Starlight hans sista morötter innan hon satte sig i bilen och åkte med Jeanette och familj på besök i Lidköping. Filip kom ut och stod och höll hinken med kross medan Stefan förberedde för avlivning (det är skönt att vi själva klarar av den biten, Stefan har avlivat 1000-tals djur på jobbet och är otroligt duktig). Då och där brast det även för Filip och sedan grät han och grät och jag också. "Han har ju alltid funnits" sa Filip, när vi stod i köket och grät tillsammans.....

Starlight har varit världens bästa barnponny och lärt många  barn att rida. Som ung har jag hört det ryktas att han var en avkastarkung men på äldre dagar har han varit klippan själv. Kanske inte alltid på ridbanan där han kunde vara extra seg och ibland lite egensinnig men i skogen var han en klippa. Han sprang sällan snabbare än vad han behövde och utstrålade trygghet. Starlight var också fantastisk att köra och vi har många roliga minnen tillsammans med honom. Jag vet att ni är många därute som träffat Starlight. Om ni har något minne av er tid tillsammans blir jag glad om ni vill dela med er. Några minnen från i vintras:

R.I.P Starlight 1990-2012 Kloka lilla ponny, du fattas oss........

Även om det varit en regnig och kall försommar så har det varit torka här på bloggen. Ber om ursäkt för det. Det har som vanligt hänt massor med saker och nu känns det nästan jobbigt att behöva blogga ikapp men jag ska göra ett försök och se om det går.

Jag jobbar fortfarande och går på semester i mitten av juli, eller semester, jag kommer att jobba lite då och då. Det blir gärna så när man har ett sådant jobb som jag har. Trots allt så trivs jag bra och har ett omväxlande och roligt arbete och en stor fördel i att kunna sitta hemma och jobba. Semestern inleds i alla fall med ett barnridläger ute i Sund, Öregrund. Diablo ska få följa med tillsammans med Linnea och jag hoppas att det kommer att gå bra. Vi är ju flera vuxna runt omkring som kan hålla ordning på honom. Annars har vi inga planer för sommaren. Mesta tiden kommer vi att vara hemma och kanske ta oss till Vällen och bada om det är fint väder.

Jag har fått lite blodad tand på att hålla ridlektioner igen och har vikarierat under några veckor för Jessica Rick. Det har varit otroligt roligt, inspirerande och givande att hålla lektioner igen. Får erkänna att jag har saknat det lite. Nu är det dock över men vi får se, kanske dyker jag upp igen i något sammanhang.....Skönt i alla fall att Jessica mår bättre och kan ta över sina elever igen.

Barnen har sommarlov. Några bilder från Linneas sista avslutning i Ekeby skola. Tänk att hon börjar i stora Olandsskolan till hösten. Börjar bli så stor:

Efter skolavslutningen åkte jag och Linnea till Lidköping för att fira Izabellas student. Filip spelade Roslagscupen (där de tog sig till semi, en match som jag såg i ösregn) och Stefan jobbade så de kunde inte följa med.

Vi kom fram lagom tills det var dags att ta emot studenterna på skolgården. Åh vilken nostalgisk känsla. Det var nästan så att jag blev lite tårögd av stämningen och lyckan där på skolgården.

Åkte sedan hem till Madde och firade studenten när hon anlände:

Alla kusiner utom Filip:

Sedan blev det dags för bal som vi naturligtvis var och tittade på. Världens finaste fadderbarn Izabella:

Izabella och Erik:

Sedan styrde vi kosan hem igen. Linnea hann med några dagars gymnastikläger och under midsommarhelgen kom Nettan, Anders, Tyra och Rasmus på efterlängtat besök. De var bjudna på bröllop i Uppsala. Det var jättetrevligt och jag fick tillfälle att snusa mycket på världens charmigaste lilla Rasmus. Barnen och jag tillbringade en dag på Leos lekland och det var mycket uppskattat. 

Linnea följde sedan med tillbaka till mormor i Lidköping och ska vara där i tre veckor fram till Rasmus dop. Det är tomt och ensamt här hemma utan vårt lilla kvicksilver. Filip tycker att det är skönt att vara utan syrran ett tag och förra veckan passade vi på att gå på bio. Han är mycket med Victor och har ett ganska gött sommarlov.  

Nej, nu ska jag åka och handla. Uppdaterar på hästfronten i senare inlägg....

Kram på er

Lotta