alotofhorses

Alla inlägg under september 2012

Av Lotta Jansson - 30 september 2012 21:58

I helgen har vi varit hos mamma och pappa i Lidköping och nu är vi hemma igen. Helgen har också inneburit jobb i Jönköping. Måste säga att nu vill jag bara vara hemma några helger efter massor med resande med jobbet. Vad brukar man säga Borta bra men hemma bäst? Stämmer precis just nu känner jag.


Jag har varit så himla glad över att S skulle hjälpa mig med att börja rida Corren någon gång i veckan för att jag ska få mer tid över till Sibban. S hade egen ponny när hon var ung och har hunnit ut på någon tur och tyckt att det varit roligt. I lördags skulle hon rida ut en sväng när vi var i Lidköping. De skrittade ut i skogen men eftersom det var vattensjukt vände de hemåt ganska så snart. Rätt som det var kom de till en vattenpöl och S kände att Corren spände sig för att hoppa och hon var beredd. Hoppade gjorde Corren med besked och i landningen var det inte fast och hon tog ett extra skutt upp på fast mark. S ramlade av och föll mot en tall. Hon tog emot sig med armen och direkt märkte hon att det inte gått så bra. Som tur var hade hon mobilen i fickan och fick tag på Stefan. Stefan sprang och hittade Corren på vallen. Han fångade in henne och ganska så snart mötte han S. De tog sig hem och Stefan kastade ut hästarna i hagen och fortsatte sedan in till Ackis med S. Det visade sig att S brutit armen och imorgon ska hon opereras. Nu är hon konvalescent och sjukskriven i minst 6-8 veckor. Stor kram till dig vännen!


Tänk så fort det kan gå. Himla tur att det gick som det gick och att hon inte ramlade med ryggen i trädet. Tur att hon hade mobiltelefon med sig och tur att Stefan var hemma och svarade i telefonen. Tänk på det alla vänner att alltid tala om var ni rider och se till att ha mobilen med er när ni rider ut. Det kan gå tokigt även på den snällaste av hästar.


Märta hämtades i helgen. Sibban och Corren delar nu hage. De har sov inne för första gången igår natt och hade redan vant sig vid sitt inneliv. Båda stod och väntade vid grinden och ville in när jag kom för att hämta dem nu på kvällen. Skönt att få halmbädd att sova på och hö att äta verkade de tycka. Corren hade boxvandrat en del men jag hoppas att det kommer att lugna ner sig när hon vänjer sig vid innelivet igen.

ANNONS
Av Lotta Jansson - 28 september 2012 13:51

Allt sedan semestern har jag haft galet mycket att göra på jobbet. Lägg till diverse extra saker som faller utanför den normala högsäsongen som avelsvärdering (som kommer att bli rutin), föreläsning för studenter på SLU, tre baggauktioner vilket innebär tre helger på bortaplan under september så har vi haft det svårt att komma ikapp. Jag uppskattar att åka bort på auktionerna och träffa våra användare men det innebär att mycket hemma också blir liggande på hög. I år har i alla fall Linnea och jag fått chansen att få en helg på Gotland tillsammans (bilder kommer) och barnen fick också följa med och hälsa på hos mormor och morfar den här helgen när jag ska till Jönköpings auktionen.


På grund av att det varit lite extra hektiskt har Corren fått ledigt i en veckas tid och bara gått i hagen. Hon har ju inte haft någon hel ledig period i sommar även om hon reds mindre under min semester och det skadar säkert inte.

Mina vänner S och Camilla rider henne i helgen och nästa vecka väntar dressyrträning för Uffe och kanske också en programridning för Birgitta Bergsten (msvC:1). Vi har inga tävlingar kvar den här säsongen (står som reserv på tre men troligen så långt ner att vi inte kommer att komma med), men kommer att försöka rida lite programridningar vid tillfälle. Skulle gärna prova ett msvB program någon gång. Jag tror absolut att vi så småningom kan kvala dit, men det kräver att jag rider själv och fler gånger i veckan för att hålla henne mjuk och lösgjord och där saknas tiden för närvarande. En programridning är ju en möjlighet att få prova svårare program utan att kvala först. Målet för mig med att starta msv B är ju inte att placera mig eller något sådant utan för att ha gjort det. Steget dit med nästa häst blir mycket kortare när man varit där.


Nu har jag bestämt att jag kommer att träna och rida Corren fram till sista träningen för året (slutet av november). Därefter kommer hon att få gå lite lugnare med andra ryttare om hon blir kvar. Jag kommer att rida ibland men inte träna på samma sätt som vi gjort hittills. Nu vill jag istället satsa på min fina bebis som det är dags att börja rida lite mer på snart. Det är ju bara månader kvar tills hon räknas som 4 åring!!!!


Sibban har jag ridit 1-2 gånger per vecka. Vi har hunnit vara ute i skogen och premiärgaloppera på skogsvägen. I onsdags red vi på ridbanan i alla tre gångarterna. Hade bytt bett till ett tredelat Sprenger bett med vanliga bettringar och det kändes inte alls lika bra som mitt vanliga tredelade. Sibban ville helst krulla ihop sig och det utan att jag ens försökte rida henne i form utan tvärtom försökte få fram näsan. I alla fall så sköter hon sig kanonbra och vi sitter numera upp direkt från stallet och rider iväg. Visst kan hon bocka lite i galoppen men än så länge relativt små bockar och inte så många. Jag är duktig och har säkerhetsvästen på och håller i halsremmen när det är dags för galopp.


 


Märta har inte åkt hem ännu men jag tror att hon kommer att hämtas i helgen. Himla synd att hon inte blev dräktig för jag tror att det hade blivit något fint av kombinationen med DIablo. Tyvärr kan man inte spara på hästarna och hennes ägare väljer att ta hem henne och försöka med halvblodshingst till våren. Trots allt har hon lämnat himla fina halvblodsföl hittills.


Diablo och Morris rids 2-3 gånger i veckan. Linnea tar med sig Diablo till ridskolan de två lektioner som hon rider i veckan. Det fungerar kanon!!! Diablo bryr sig inte ett dugg om de andra hästarna inte ens när de står precis intill eller kommer upp i baken. Han är verkligen helt fantastisk!!!! Emelie rider fortsatt Morris och även Fanny har börjat rida henne då och då.


     


Stina, Likören och Sibban har flyttat in i hagen med ligghallen. Den blev himla fin nu när duktiga Filip målat den (bild från i vintras). Ska försöka knäppa kort någon dag.


Blida gör framsteg hos duktiga Ida. Numera galopperar hon glatt omkring med henne på ryggen och blir mer och mer styrbar. Det kommer att bli bra det där!!!


Noorton är också en klippa. Totalt oberörd av att bli lämnad själv i stallet. Malin har varit ut på någon promenad med honom och han är superduktig. Det är en otroligt bra lösning för både mig och Malin. Hon får sällskap och jag får bebis lite hanterad.


I helgen är jag på besök i Lidköping. Kul att träffa alla fina vänner men nu ser jag fram emot några helger hemma. Det är trots allt en hel del aktiviteter inbokade med jobbet även nästa månad, men även en helg i Prag med Stefan. Det ser jag fram emot!!!


Kram på er alla!!!!



ANNONS
Av Lotta Jansson - 18 september 2012 22:38

I söndags var det dags för debut igen för mig och Corren; vi debuterade msvC:1 hos Wallstanäs ryttarklubb. Det visade sig vara det där fina stället som ligger precis intill vägen vid Upplands Väsby (den omgjorda grisgården). Det var fasta starttider även denna gång och jag måste säga att det är himla skönt att veta exakt när man ska rida.

När jag åkte till tävlingsplatsen och hade kommit ungefär halvvägs kom jag på att jag glömt kavajen hemma. Så himla typiskt mig. Jag visste att Sara Andersson skulle starta sin fina Schumacher i samma klass som jag och jag frågade och fick låna hennes kavaj. Tack snälla Sara för det!


Corren var fortsatt lite stark i munnen när jag red fram men jobbade som vanligt bra. Först red jag massor med övergångar mellan skritt och trav, fortsatte med att galoppera mycket framåt runt fyrkanten för att hon skulle få under sig sina långa bakben. Mjukade sedan med öppnor och slutor på volt. Därefter red jag valda delar av programmet. Jag har valt att rida msvC klasserna på tränsbett eftersom jag själv inte har så mycket erfarenhet av att rida på kandar. Nu har jag i alla fall bestämt mig för att börja öva för att så småningom börja tävla på kandaret.


Ridhuset var härligt ljust och fräscht. Corren var något spänd precis när jag red in och de första varven innan start. Ganska snart slappnade hon av och jag hade en fin känsla programmet igenom. Corren var avslappnad och vi gjorde inga större misstag. Visst blev hon något låg här och var och lite öppen i formen men jag valde att inte bråka med henne utan bara att ge henne en fair resa eftersom hon var spänd i torsdags. Jag var otroligt nöjd när jag var klar. Visste att jag ridit så noggrannt som jag kunde och hästen kändes avslappnad och bjöd fint framåt. 


När jag fick tillbaka protokollet hade jag fått mest 6:or, fem 7:or (inridning, öppna till höger, galoppfattning, övergång från samlad galopp till samlad trav, vägarnas rätta ridande) och fem 5:or (båda slutorna som var för raka, båda bytena där vi inte visade tillräckligt många skrittsteg, samt lösgjordheten). Tyvärr var 5:orna på koefficientbetyg. Om jag bara visat några fler skrittsteg i de enkla bytena hade vi hamnat på över 60 % och det är ett av mina mål! Det är sådant man lär sig genom att tävla och nu ska jag försöka hitta någon mer klass att starta.  Slutprocenten blev 59,36 % (placering 24/34) med slutkommentaren "Trevlig häst som du behöver stämma av lite med halvhalter för en stabilare form. Blev något låg/öppen i fram idag"


Idag var det dags för U träning. Hade satt på kandaret och U hjälpte mig att ställa in det. Jag berättade om våra starter, hur det känts, om våra raka slutor och kommentarerna om den öppna, låga formen.


Vi började med att rida hästen på volt i skritt. Vara noga med att rida hästen mellan innerhöft och yttertygel, innerhanden skulle leda in framdelen på volten. Det var svårt i början eftersom jag gärna släppte ut yttersidan istället för att korta innersidan och Corren blev förböjd. Jag fick då tänka rak häst eller utåtställd häst för att verkligen få koll på den sidan och för att få innertygeln att fungera ledande på ett korrekt sätt. Detta gjordes i alla gångarter. När rakriktningen fungerade blev även formen och bärigheten bättre.


Därefter skulle vi rida öppna-volt-sluta, dvs vägen som man rider i msvC:1. I öppnan rida in innerbak under kroppen och föra energi till det bakbenet för att lyfta ytterbogen och i slutan rida in energi i ytterbak för att lyfta innerbogen. Vara noga med att sitta på innersittben och rida mot yttertygeln hela tiden, innertygeln fick fortfarande bara leda åt sidan. Det var jättesvårt och jag hade svårt att få till särskilt slutorna. Till slut förstod jag hur han menade att jag skulle göra. Jag hade råkat släppa ut yttersidan för lång (igen), hade inte koll på ytterbogen vilket gjorde att Corren blev för böjd i sidan och kunde inte korta sig och få mer energi genom kroppen. När jag tänkte räta ut på yttertygeln gick det mycket bättre och jag fick till en bra känsla. Corren kom också mer ihop i formen och kom mer i uppförsbacke.


När Corren blir för lång och låg är det ingen idé att jag försöker höja formen i fram genom uppresande tygeltag. Det enda som händer är att hon tappar ryggen. Istället ska jag försöka förmå bakbenen att jobba mer aktivt och på så sätt korta henne och när styrkan finns kommer hon att bli högre i formen. Det går inte att få en högre form innan hon orkar få in bakbenen under kroppen ordentligt. Där fick jag en liten ahaupplevelse och när jag fick koll på yttersidan och samtidigt hjälpte till att driva bakbenen under kroppen fick jag en bra känsla. Corren blev mer ihop och jobbade mer genom kroppen. När jag tar en halvhalt och den går igenom så måste jag tänka korta tygeln för att behålla den kortare formen och samla lite till, inte bara göra halvhalten och sedan släppa ut henne lång igen.


Som avslutning fick vi rida några ökningar på diagonalen. Jag fick samla riktigt mycket, nästan till skritt, innan jag ökade traven på diagonalen. Corren gjorde några riktiga kalasökningar. Avslutade sedan och det kändes som ett riktigt bra pass!!!


U menade att problemet för oss mycket ligger i rakriktningen. Jag måste sluta rida hästen förböjd i halsen. Jag ska alltså inte böja mer utan jobba med rakriktningen först för att hitta en lagom böjning i bålen i skolorna. Han är klok Uffe och jag är tacksam över att få träna för honom!

Av Lotta Jansson - 14 september 2012 12:30

Det har ju varit fantastiskt höstväder nu några dagar. Vädret har idag bytts ut mot höstrusk. Det regnar och blåser och är 10 grader varmt. Riktigt uschligt faktiskt. Sara och jag började dagen med att rida ut en sväng. Jag tog mitt svarta guld Diablo och hon red dressyrpärlan Corren. Det blev en lugn tur eftersom Diablo inte är riktigt igång och Corren har gått två dagar relativt hårt innan. Några små galopper på stubbåkrar blev det, men eftersom jag red barbacka (varje kilo som går att spara in är bra kilo för min lilla B-ponny) gick det inte jättefort. Diablo kändes fin och jobbade bra. Tränade lite skänkelvikningar eftersom Linnea ska ha med sig honom till ridskolan imorgon och de höll på med det sist. Sara uppskattade att komma ut en sväng och Corren trivdes med henne. Hon är ju verkligen en pärla. Accepterar och tycker att det är roligt att bli riden och är just mot alla ryttare.


Efter det åkte jag och hämtade hem Blida. Det var dags för 90 dygns kontroll av Stina och vaccinering av Blida. Och visst är det fortfarande så. Nästa år föds en kombination av de här båda föräldrarna:


Hesslegårds Rubin (Rubinstein-Inschallah*)


 


och Upstage (e. Flemmingh-Shogun**)

 



Det ska bli så spännande att se vad som finns därinne. Jag tror verkligen på den här kombinationen!!! Vi kollade även Märta för säkerhets skull och det var som jag trodde tomt därinne. Hon ska åka hem igen inom kort. Lyxigt att få hem veterinären för koll och slippa åka. Det kommer jag att göra om!


Noorton har åkt till en kompis, Malin, som lånar honom som sällskapshäst till sin new forest valack. En suveränt bra lösning. Jag hade egentligen inget bra sällskap till honom i vinter och nu får han manligt sällskap och blir hanterad. Nej, nu ska jag gå ut och lasta på Blida och köra hem henne igen. Ha det gott!


/Lotta

Av Lotta Jansson - 13 september 2012 20:57

Idag har det varit en alldeles fantastisk höstdag. Eftersom jag och Corren skulle tävla idag slutade jag runt 13 och gjorde iordning den fina fuxtjejen. Under resan till tävlingsplatsen satt jag och njöt av det vackra vädret. Solen sken och det var sådan där härlig luft. Träden börjar så smått slå över i massor med färger och himlen var alldeles blå och klar.


Jag måste erkänna att jag var nervös när jag åkte till tävlingsplatsen. Hade varit ute och kollat på startlistorna och det var bara hästar med fantastiska stammar i listan. På anläggningen står flera kända svårklassryttare och merparten av starterna kom från hemmaklubben. Enligt min vän S ordnar klubben sådana här tävlingar för att deras egna ryttare ska få en chans att kvala till högre klasser. De lägger ut dem med kort anmälningstid och jag hade tur som blev tipsad om tävlingen och inte missade den.


Anläggningen hade jag gärna haft hemma. Fina stallar, ett härligt ljust ridhus och massor med fina hästar. När jag kom fram hade msvA klassen precis slutat och msvB klassen höll på. Jag funderade i mitt stilla sinne på vad jag gjorde där. Jag hör ju hemma i korpenserien och inte i den här divisionen. Såg den ena hästen flottare och rörligare än den andra. Vilka fantastiska hästar det finns!!!


Var trött när jag kom fram och eftersom jag var ute i god tid tog jag mig en powernap om fem minuter innan jag gjorde iordning Corren. Välbehövligt eftersom jag blev betydligt piggare efteråt. Tog god tid på mig och gjorde iordning mig själv och hästen. Funderar på att klippa Corren snart. Hon har redan satt en hel del päls och fäller som bara den. Skrittade fram en lång stund.


När jag satt där och skrittade såg jag S mamma på läktaren. Jätteroligt och trevligt att hon kom förbi och hälsade på sin häst. Jag fick lite hjälp med att hålla vattenflaska och ta av bakskydd. Tack snälla för hjälpen!


Corren kändes lite lång och oengagerad i början och låg lite för starkt i handen för min smak. Travade fram henne några varv och red lite övergångar. Sedan galopperade vi fram och jag tryckte på henne ordentligt precis som jag fått göra för A dagen innan för att få igång motor och få henne lite mer under sig med bakbenen. Fortsatte sedan att rida delar ur programmet och gradvis blev hon bättre och bättre. Innan det var dags för vår tur kändes hon helt okej. Väl framme för skänkeln och det var enkelt att öka och minska gångarterna. Fortfarande något lång och låg (i alla fall om man jämförde med alla flotta hästar på framridningen). Jag kände mig faktiskt som en riktig buskryttare från landet .


Tävlingen var utomhus och när vi kom ut blev Corren spänd och tyckte att det var lite läskigt. Det gick inte att trava runt ridbanan så man fick rida runt därinne några varv innan start. Corren skyggade lite och kändes lite låg i formen. Den fina bjudningen som vi hade i ridhuset fanns inte där längre utan hon stod emot. Det var som att rida med handbromsen i. Inridningen blev lite på dubbla spår eftersom hon inte bjöd fram. Mellantraverna och den ökade traven var usla. I öppnorna och slutorna blev hon seg och för låg i formen. Bakdelsvändningarna blev pannkaka. I galoppen vinglade hon och i de enkla bytena tog hon travsteg. Det var vingligt och vägarna lämnade en hel del till att önska. MEN vi genomförde hela programmet och gjorde sakerna på ungefär rätt plats (förutom min obligatoriska felridning där jag glömde första skritten och fick poängavdrag ). När jag kom ut var känslan att vi kan så himla mycket bättre. Jag kom faktiskt inte på ett enda moment som vi inte brukar göra bättre. Trots det var jag inte jättebesviken (jo på min egen pilotinsats men det är jag nästan alltid), det var trots allt debut i klassen för både Corren och mig. Aja, vi får troligen 4:or och 5:or för den här ritten var min känsla. Allt går i alla fall att förbättra....


Det dröjde innan protokollen räknades och jag pratade lite med tjejen i sekretariatet. Domaren som dömde dömer höga klasser och är känd för att vara snål med poängen, men dömer rättvist berättade hon. "Vi brukar ha henne på våra tävlingar för då blir inte våra ekipage besvikna på sina poäng när de kommer ut. "Jaha tänkte jag då får jag vara nöjd med 45 % och var helt inställd på den procenten. Så fick jag protokollet och döm om min förvåning när jag såg poängen. Det var 6:or nästan rakt igenom, en fyra (på den ökade traven där hon inte ökade alls trots att jag drev som bara den) och några 5:or. Utan felridning hade vi ridit på 57 % och nu blev det 56,67 %. Kommentaren längst ner var "Bussig häst men man skulle önska att den jobbade mer bakifrån och blev lättare fram". Stämmer precis med min känsla, saknade motorn programmet igenom.


I alla fall kändes det som jag vunnit när jag åkte hem . Jag var fortfarande inte helt nöjd med min egen insats, men otroligt nöjd med procenten. Jag var så säker på att vi skulle komma sist när jag åkte hem så jag brydde mig inte ens om att kolla var jag låg i placeringslistan. När jag kom hem såg jag att vi kom 8:a av 14 startande . Vi var kanske inte helt värdelösa ändå och jag blev faktiskt sporrad av dagens start att försöka igen. Det känns inte som det skulle vara helt omöjligt att kvala en dag när det mesta stämmer. Därför laddar vi om för att rida MsvC:1 på söndag (debut i den klassen) och jag hoppas på en mindre tittig tävlingsbana och en mer avslappnad Corren med egen bjudning. Det är i alla fall otroligt roligt att tävla de här klasserna, programmen är mycket roligare och jag rider ju på liknande procent ibland i LB starterna när Corren blir så här introvert på banan .

Av Lotta Jansson - 12 september 2012 20:54

Idag har jag haft en riktigt härlig ledig dag! Jag började dagen med att städa och plocka iordning vilket behövdes. Det blir stökigt direkt här hemma men nu är det i alla fall rent!


Tog in min fina 3-åring från hagen idag för ridpass nummer tre efter sommarvilan. Idag hoppade jag upp direkt utanför stallet och red ner till ridbanan. Det gick hur bra som helst och Sibban betedde sig som hon varit riden i hela sitt liv. Vi skrittade ett varv runt ridbanan och sedan travade vi några varv och tränade på att svänga och byta varv. Sibban har lite dålig bjudning på ridbanan och jag fick driva fram i början för att hon skulle trava på. Det svarade hon fint på. wub.gif

Tyckte att det var lika bra att ta tag i galoppbiten och provade att galoppera idag. Först blev det lite hopp och bock men inga stora saker. Vi galopperade ett varv i varje varv. Duktig bebis love.gif . Efter galoppen var hon trött och jag valde att trava något varv i fin form innan vi gav oss för dagen.


Målet med året är att hon ska vara styr och stoppbar och gå att rida i tre gångarter både på ridbana, ridhus och i skog och mark. Vi red ca 15-20 minuter idag och sedan var hon trött och nöjd.


Jag tror på få, korta pass med 3 åringarna. Det viktiga är att skaffa en positiv inställning till att bli ridna och inte ställa för höga krav i början. Dagens hästar är avlade för att jobba korrekt och har hög ridbarhet vilket gör att man gärna går för fort fram med dem och kräver mer än de är tränade för. De växer trots allt fortfarande och jag tänkte att Sibban skulle hålla i många år framöver och jag är säkert alldeles för försiktig blush.gif . Jag tror att många av de förslitningsskador som hästarna behandlas för idag beror på för mycket träning innan hästen är musklad och klar för det. Sedan menar jag inte att man ska låta bli att rida dem som unga. De ska belastas men i lagom dos för att stärka leder och ligament. 


Sibban är riden ca 20 gånger totalt i år. Ungefär tre dagar i veckan kommer jag att rida henne framöver. Kör på det där gamla att en treåring rids/motioneras ca tre dagar i veckan, en fyraåring 4 dagar osv. Runt jul kommer hon att få en månads vintervila och sedan blickar vi framåt mot 4 års säsongen. smile.gif


Efter Sibban var det dags för nästa fina fux, Corren. Vi lastade och åkte till Tuthammaren och träning för A. Vi pratade lite och jag berättade om våra inplanerade tävlingar. Fokus idag låg på msvC:1 som jag ska rida i helgen och jag hann också med att rida msvC:2 som jag ska starta imorgon (om startlistor och annat kommer ut snart, har inte sett några sådana ännu). Nu följer en detaljerad träningsrapport som jag förstår om ni inte orkar läsa, men den är skriven mest för mig själv.


Idag var jag för en gångs skull på plats i tid och hann rida fram i lugn och ro. Har inte haft en optimal uppladdning före träningen eftersom jag var i Linköping i helgen. Vi började med lite snabba övergångar mellan trav och skritt, trav och halt och lade till någon ryggning. Fortsatte sedan med övergångar i galopp på samma sätt. Red också lite tempoväxlingar och någon skänkelvikning. Corren var duktig och jobbade på fint. Hon är lydig och hela tiden med på vad man gör wub.gif .


Pratade lite om yttertygelns vara eller icke vara. A och jag är skolade i den gamla skolan där yttertygeln är A och O. Den behövdes på de gamla styva svenska halvbloden men inte i lika hög grad på dagens moderna hästar. Idag rider man inte så utomlands. Tittar man på tex holländarna så rider de mycket på bara innertygel och tränar ofta med hästarna ganska extremt förböjda. Naturligtvis med koll på yttersidan också. Anna menade att man ska anamma det som är bra men inte köpa allt. Tex fungerar det bra att ge efter på yttertygeln för att skapa ställning och få med sig hästen runt enklare. Precis samma tänk har ju Uffe så det kändes inte som något nytt. I alla övergångar ska jag tänka att jag ska ställa lite inåt så kommer de att bli ännu bättre, till och med tänka förhållning på innertygeln.


Jag red igenom msvC:1 och det kändes helt okej! Uppridningen var spikrak och halten likaså. När jag går in i öppnorna efter hörnpasseringen ska jag tänka mjukna på yttertygeln tills vi kommer in i öppnan därefter ska jag rida som vanligt. Tänk på att volterna inte får bli för stora. Se till så att Corren inte blir för låg och att skolorna flyter.


I den ökade skritten ska jag se till så att hästens huvud och hals är låga och hålls låga hela vägen. Därefter markera en övergång till mellanskritt och därefter fortsätter rida ökad skritt. Det vanligaste är att man kortar formen och då kortas också skritten och då blir det en lägre poäng. Bättre att hästen skrittar vidare med bra övertramp och att det står liten skillnad.


Glasstruten hålla henne svagt utåtställd och gärna rida en stor båge så det inte blir för rakt i den förvända. Håll ut mot A!!! I de enkla byttena sitta till men inte bli så stark i sätet att jag stannar henne så hon dyker. Inga travsteg men låt henne skritta två till tre steg innan jag fattar ny galopp. Vara noga med spårningen i vänster galoppen.


På det stora hela tyckte Anna att det var ett bra program. Vi hann rida igenom msvC:2 också. Där gick bakdelsvändningarna inte så bra. Corren har haft lätt för det och gjort dem korrekt tidigare men jag tror att C (som hjälper mig med Corren när jag inte hinner) tränat westernvändningar och då ska hästarna stå och snurra och inte trampa runt innerbak om jag fattade det rätt.


Vi tränade på bakdelsvändningar. Jag fick börja med att skritta på volt med tagen bakdel runt A och koncentrera mig på att vara lika långt från henne hela tiden för att verkligen känna att jag kontrollerade hela hästen. Därefter fick jag vända på liten fyrkant för att övergå till att göra hela bakdelsvändningar. Jag ska tänka vända i början och sedan gasa genom vändningen för att samla i slutet. Driva med min innerskänkel så att hon lyfter på innerbenet. Sitt med åt höger i höger vändningen. Inte leda runt henne utan ta innerhanden mot ytterhanden när jag vänder runt steg för steg. Tänka vända ett steg till när jag tycker att det är klart eftersom jag gärna slutar vändningen lite tidigt. Efter en stund gjorde Corren fina vändningar åt båda håll. Att det ska vara så svårt rolleyes.gif .


Jag fick också träna på uppridningen med ökningen i slutet där Corren blev lite för låg i formen. När jag samlar henne efter ökning och hon kommer tillbaka får jag inte mjukna utan istället samla lite till in i halten så att hon inte blir för lång och låg.


Avslutade sedan ett riktigt bra träningspass. A tyckte att du som har så bra känsla och timing i allt du gör inte ska sitta och bara rida unghästar. Du är ju bra på det här och ska satsa på ridningen mera tyckte hon. Det är inte så många som så snabbt kan känna och korrigera saker som jag menade hon. Känslan är bra men jag behöver skolas lite mer. Hon tycker att jag ska behålla Corren så att vi hinner starta msvB. Får se hur det blir. S vill säkert ha hem sin fina, fina häst snart och först måste vi fixa kvalen. Det är jag långt ifrån säker att vi kommer att göra. Jag tycker så himla mycket om den här fina positiva tjejen. Idag gnäggade hon åt mig när jag öppnade transporten, så där lågt som Stina brukar göra. Det värmer i hjärtat. heart.gif heart.gif heart.gif

Av Lotta Jansson - 11 september 2012 21:13

...ett stort GRATTIS till Stina som fått en liten hästtjej idag!!!! Tjohoo vad roligt. Nu vet jag var Linneas ponnyer kan bo när hon vuxit ur dem ;).


Imorgon ska jag och Corren träna för Anna Hedbys! Återkommer med träningsrapport efter det!


/Lotta

Av Lotta Jansson - 7 september 2012 20:57

....sitter jag nu och skriver. Har haft en skön kväll och varit ute och ätit tapas på en restaurang. Nu ska jag läsa lite olika bloggar och läsa en bok innan jag ska krypa ner i sängen. Imorgon ska jag jobba hela dagen innan det är dags att åka hemåt igen.


Innan jag åkte hann jag rida mina två fina fuxtjejer. Började med Sibban. Jag har ridit henne en gång på ridbanan och sedan tömkörde jag igår. Idag bestämde jag  mig för att rida ut. Var duktig och hade både säkerhetsväst och telefon med mig. Sibban är en riktig pärla som står som ett ljus när man gör iordning henne trots att hon är själv i stallet. Promenerade upp till skogen bakom Hamra och hoppade upp. I början fungerade styr- och stopp så där, men ju längre jag red desto bättre gick det. Vi skrittade och travade fram och tillbaka på vägen två gånger. Sibban var pigg och framåt och tyckte att stenar var lite läskigt men höll sig i övrigt i skinnet. Skrittade sedan längs asfaltsvägen på väg hem och hon skötte sig med bravur. Duktig "liten" bebis!!!!


Gick sedan ut och hämtade Corren. Hon är en riktig pärla hon också. Idag blev det hoppsadel och uteritt. Vi red runt Rörby med lite gästspel på några nytröskade åkrar där vi galopperade lite. Skoj tyckte Corren och busade till och med lite i första galoppen. Jag klappade, skrattade och berömde henne massor för det är inte ofta det händer att hon busar. Tränade en del öppnor, slutor, enkla byten, tempoväxlingar där det passade och Corren kändes riktigt fin. Sista sträckan över flygbanan lät jag henne sträcka ut i galopp på långa tyglar och själv välja hastighet. Hej, vad det gick och tänk vilken fin häst du har Stina. Hon är verkligen fantastiskt rolig att rida och ha att göra med. Tack för att jag får låna henne!

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se