Både när jag red Stina 2007-2008 och när jag satt igång henne denna gång har jag känt att någonting inte stämmer riktigt. Ju mer jag har ridit ju bättre har hon blivit men det har varit något som stör. Hon har inte varit halt men sitter inte ihop riktigt och försöker spara höger bak, ser lite ojämn ut och vill gärna ligga lite på framkotorna. När jag red för Anna Svanberg stod en equiterapeut på läktaren och hon tyckte att jag skulle sko henne med sula på höger bak där hon inte trampar igenom riktigt. Pratade med min hovslagare Tina om detta och hon menade att hon aldrig skulle balansera en häst utan att den var genomgången i kroppen först. Jag har verkligen världens bästa hovslagare och tillika en mycket god vän. Utan Tina hade jag aldrig fått ordning på Stinas fötter och vågat sätta igång Stina igen. Jag tog kontakt med hennes massör Annika. Hennes koncept går ut på att hon korrigerar både häst och ryttare och inte genom att knäcka utan genom massage och träning. Egentligen är hon fullbokad men jag hade tur och fick tid när hon åkte ut till Tina.

Det var otroligt intressant att se henne jobba med Stina. Stina hade som jag trodde rejäla problem. Ganska så snart lokaliserade hon tre problemområden (områden som bromsar hennes rörelse) som vi ska arbeta med. I vänster bog har Stina en gammal muskelbristning. Det har gjort att hon har förtjockade muskler och spända senfästen kring bogen. Intressant att känna och jämföra med andra sidan. Där arbetade Annika länge och hon sa att detta mycket väl kan vara anledningen till hennes problem. Stina nästan lade sig ner och man såg att hon både tyckte det var otroligt jobbigt och skönt samtidigt. Efter en stund kunde man tydligt se var den stora muskelbristningen var. Här ska jag massera med arnikalinniment fem minuter innan aktivering.

Nästa problemområde satt på höger sida uppe på korset. Där var hon rejält öm och nästan lite svullen när Annika var klar och hade fått igång blodcirkulationen. Där ska jag också massera fem minuter kraftigt innan motion utan arnika. Tänka att jag knådar en deg.

Sista området var ovanför hasen höger bak där hon nästan hade som en slags senskada i senan vid hasen som är förtjockad (vår hälsena). Där ska jag också massera 15 minuter innan motion med arnika liniment. Detta område och bogen vänster fram är hennes värsta områden och de som hindrar henne mest när hon rör sig. Jag ska också massera insidan av låret (ljumsken) högt upp utan arnika där hon har en gammal fläkskada.

Annika brukar gradera hästarna på en 10 gradig skala där 10 är sämst. Stina var en 8:a. Hon har haft hästar som tävlat Grand Prix som haft 8-10 också och det säger en hel del om våra fantastiska vänner hästarna.

Jag har ju hela tiden misstänkt att vi skulle hitta massor med skavanker på henne och Annika menade att det var skönt att hon hittade saker. Det hade varit värre om det inte funnits någonting att fixa till. Nu ska vi rehabilitera Stina och bygga om henne. Min fina vackra Stina som jag ridit på en massa träningar (iof sällan ridit en hel träning) och som har kämpat trots att hon har så stora låsningar i kroppen. Vilken fantastisk häst och usel matte.....Annika trodde att de flesta av Stinas problem är gamla och kommer från gamla skador men vad gör väl det. Jag borde ha tagit henne till en sådan som A tidigare. Fina, tappra hjärtat.

Veckan som följer inleds med promenad imorgon. Sedan ska hon tömköras rakt fram i låg och rund form i skritt. Trav bara över bommar rakt fram. Detta ska jag göra hela veckan. I helgen får jag börja rida igen (då är vi borta så jag rider på måndag). Ridning rakt fram i skritt och galopp i rund och låg form. Gärna skänkelvikning men ingen böjd häst och ingen trav. Tömkörning varannan dag på samma sätt som ovan. Detta ska vi göra 6-7 dagar i veckan. Om en månad ska vi tillbaka och då ska Annika även behandla mig (hann inte med det idag men hon tryckte på några punkter och satan vad ont det gjorde). Oftast kan man härleda en del av hästens skavanker till ryttarens och vice versa. T ex så är min onda vänster axel Stinas fel menade Annika. De värsta av Stinas krisområden är relaterade till gamla händelser. Jag skulle sedan räkna med ytterligare en behandling (totalt minst tre)och 4-6 månader efter det kan jag räkna med att ha Stina i tävlingskondition om allt går vägen.

Jag ska verkligen försöka följa rehab planen till punkt och pricka. Stina är en fantastisk häst och ger en otrolig ridkänsla när hon går som bäst. Hur ska inte den ridkänslan bli när vi fått loss hennes låsningar och hon har blivit starkare. I och med att hon haft sina låsningar så har hon heller inte kunnat arbeta genom ryggen på ett korrekt sätt. Annika menade att när hon är mer liksidig kommer hon inte alls att vara så överbyggd och hon kommer att komma över ryggen. Det ska bli otroligt spännande att se var det här kommer att sluta.

::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

::::::::::::::::::::::::::::

Japp det var det här jag skrev i fredags och det var så jag kände när jag kom hem efter massagen. Under helgen har jag masserat och promenerat. I måndags började jag fundera och tänka. Jag är snart 41 år och har inte så många bra år kvar ridmässigt, Stina är 11 år och kommer att vara nästan 12 innan hon är fullt ridbar-om hon blir fullt ridbar. Jag har helt enkelt inte tid och inte ork att lägga på att rehabilitera en häst som bara kanske blir bra. Om jag hade varit 30 år eller om Stina varit yngre hade det varit en annan sak. Tack alla mina gulliga vänner för att jag fått älta saken med er. Stina lämnar fantastiska föl och det ska hon få återgå att göra. Hon mår inte dåligt av att gå i hagen och kan jag få några avkommor till efter den här fantastiska hästen är jag glad. Som min kloka man sa vi köpte henne faktiskt som avelssto. Stina säljer jag aldrig. Det är min hjärtehäst och jag har sorg i hjärtat över mitt beslut.

Jag satte igång Stina för att ha något att rida på i väntan på Sibban och det behöver jag fortfarande. Har funderat på vad jag vill och jag vill träna och kanske tävla någon gång.Jag har därför annonserat ut Blida och Noorton och även Likören. Sibban vill jag ha kvar och satsa på och se var det leder men jag behöver ha en äldre häst att hålla igång ridningen på. Kanske hittar jag någon som vill byta mot en trevlig ridbar häst, ekonomin är för skral för att köpa något dyrt. Gärna ett välmeriterat sto som kan gå till avelsboxen men det är inte det viktigaste. Det kan lika gärna vara en ung valack med utvecklingsbarhet eller ett fullblodsprojekt.... Eller varför inte en häst som kan stå här för tillridning eller försäljning. Eller så kanske jag ska låna en häst och rida på den. Min gulliga kompis Stina lånade gärna ut sin fina Corren under ett halvår nu när hon inte kommer att kunna rida. Den idén känns lite lockande, men jag har inte bestämt mig. Som ni märker famlar jag bara än så länge och har inte landat helt. Kanske har ni kära läsare något råd eller förslag att komma med?

Egentligen är jag på samma ställe som jag var när jag sålde Cometa för ett år sedan (med skillnaden att jag har världens finaste Sibban att vänta på). Jag vill hålla igång min ridning och jag behöver en häst att rida och träna med. Kravet är att hästen ska bo hos oss och att vara medryttare är inte aktuellt. Hinner inte sitta och åka till andra stall även om jag blir glad över erbjudandet. Ja, ja jag är inte orolig. Det kommer att lösa sig.....Anna lånar ut Royal på kommande träningar så länge. Vad vore jag utan alla mina fantastiska vänner. Love you all!!!

Världens vackraste Stina får bli mamma igen. Kanske inte i år. Det vet jag inte om vi har råd med, men nästa år kanske det kan tillverkas en till fantastisk avkomma:

.