Japp, det är sant! Jag har sålt hästar för 105 000 kronor på en vecka, tyvärr ser inte jag de pengarna även om jag skulle behöva dem eftersom det är mina kompisars hästar som jag annonserat ut. Jag har hjälpt Camilla och Johanna att annonsera ut sina hästar. Båda två hade ett alldeles för lågt utgångspris och jag satte ut dem för ett normalt marknadspris. Det känns bra att de fick mellan 15-20 000 kr mer än vad de tänkt som utgångspris när jag skulle annonsera ut dem. Man kan inte skänka bort så fina hästar ;) . Det är inte omöjligt att sälja hästar trots dåliga tider trots allt!

Idag har det varit riktigt ruskväder med regn och blötsnö om vartannat. Jag satte på både Likören och Starlight täcken innan de fick gå ut. Likören sa inte så mycket om täcket trots att det var första gången hon hade på sig ett sådant. Hon är en cool tös. Även idag har hon gått med Uffe och Starlight. Imorgon är planen att jag ska släppa ihop alla i lösdriftshagen. Eftersom vi har enslilagebal i den hagen kan de tre ponnyerna behöva hjälp med att äta upp den innan den blir dålig. Jag kommer att hämta hem Uffe och Likören så att de får sova inne om nätterna. Det känns bra att kunna hålla koll på att Likören äter ordentligt så här vid avvänjningen.

Gjorde klart allt i stallet direkt på morgonen och sedan blev jag lat. Jag följer Allt för Sverige med Anders Lundin på SVT. Det är ett gäng svenskättlingar från Amerika som tävlar om att få veta mer om sin svenska släktgren och vinnaren får träffa sin släkt. Det som slår mig när jag tittar på programmet är att Sverige är ett fantastiskt vackert land. Tror att vi svenskar är lite dåliga på att uppskatta det vi har! Det är också intressant att se hur rörda amerikanerna blir över att få veta mer om sina förfäder. Nästan så att man blir sugen på att släktforska själv; om jag får tid.... När farmor fyllde 95 år hade vi släktträff och någon hade gjort ett kortare släktträd där farmors far och mor samt deras syskon visades. Två syskon till farmors mamma har utvandrat till USA under 1800-talet så vi har också släkt "over there".

Åkte sedan till Anna för att rida Stina en sväng. Precis då sken solen men när jag stod och broddade Stina kom regnet....Efter en stund och lite svärande (det satt småsten i hålen) var Stina broddad och klar och jag gick ut i blasket. Som man säger: det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder....Skrittade bort på asfaltsvägen till Berga vägen och red grusvägen tillbaka. Stannade och pratade en stund med Peter och Ebba när vi red förbi. Stina var duktig och stod stilla hela tiden trots blåst och regn. Red sedan hemåt längs grusvägen. Skönt med ordentliga broddar i alla skor. Stina var som vanligt laddad och hade svårt att skritta men var ändå duktig. Tar man tyglarna och arbetar henne så skrittar hon och vi arbetade en del med sidvärtsrörelser längs vägen. Travade en kort bit på grusvägen och hon ville gärna trava på men hon är lyhörd och när jag ber henne vänta så gör hon det. Visst känns det att hon inte är riden på många år men hon känns starkare än förra gången jag satte igång henne. Höger bak är fortfarande den svaga länken men förhoppningsvis lyckas jag stärka det bakbenet även denna gång. Det är i alla fall himla roligt att få rida på Stina-Fina igen. Juvret har minskat redan och snart borde hon ha sinat. Anna tycker inte att hon behöver åka hem igen eftersom hon och Royal tycker så mycket om varandra.

Nej, nu dags att ta in hästarna och sedan idol final!

Ha en trevlig mys-fredag ute i snöblasket!